Bulletproof









Holy smack vilken sjuk sjuk afton!
Nu tänker jag blanda ihop två dagar bara för att jag kan och vill.
Allt detta kan nog vara för att jag inte har satt min fot på flamman på 9 veckor.
Jag räknar inte tiden.
Eller jo jag var tvungen till att göra det den fredagen.

Inget slår turballongens afton som kära Sofie gav mig.
Det var precis samma känsla som när man var liten och skulle fylla år.
Denna enorma glädje jag kände för min älskade ballong.
Jag vaktade den med livet.
Saris fina "oh nej dans i taket" och "gå ner dansen" var nog bäst!
Det var länge sedan jag skrattade så mycket att magen kved.
Eller det kanske var det där han sa på finska och säger sedan till mig.
"Pratar inte du finska"
Jag skulle gärna ha velat se hur mitt fejs ändrades sakta men säkert till något skrattretande.
Dom där bilderna...
Synd att jag slog sönder datorn bara.
Dom tre satt under sommarens stora nattäcke fyllt med stjärnorna som blinkade i takt med det målade färgerna i mängder av ljudvågor.
Ja det blev ganska mycket svart och vitt också...
Men ack vad det försvann med ett hopp!

Det där består av en massa skor och musik som jobbet.
Och tar in alla dessa färger som dom runt omkring sprider som vackra sommarängar!
MMM



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0