Vart tog du vägen? Du som hade allt. Du som var så stark. Du som var min vän. Du som blev isvatten. Du skrev:



Ord.




Jag bygger styrka på aggressioner och inte illusioner.



Du kan aldrig fly dig själv men du kan fly andra. 



Du väljer själv vilka som gör dig sällskap längs livets väg

och endast du ansvarar över din egen lycka.

Du jag bara råkade,

En gång i tiden hade jag en ängel som gjorde allt.

Det är svårt att andas nu,

Vilse slängde jag bort allt.

 

Sorgerna värker.

 

Men vi lever.

 

Sorgerna värker.

 

 

Men ensam ,

 

 

klarar jag mig,

 

 

du dricker ditt kaffe

och jag min sorg.

 

 

Älskar dina ögon.

Varje dag som går gör historia.

 

 

Men jag lever.

 

En helt vanlig dag.

 

Stannar till,

 

Hjärnan värker så det känns i ögonen.

 

Du.

vackra minne.

 

Historia.

 

 

Tack.

 

Du gjorde mitt hem.

Mitt liv.

Jag kan inte rädda dig från ditt förflutna,


men jag kan försöka göra allt för att din framtid ska bli bra.


Jag kan inte ta bort dina inre ärr men kanske kan jag få dig att glömma dom en stund.


Jag kan inte trolla med knäna,kan inte styra över dina tankar,kan inte bestämma över historia och kan kanske inte få dig att bli förälskad i mig.


Men vad jag kan är att försöka.


Jag är inte den som lägger mig eller ger upp,


vill inte tro på att saker är omöjliga och inte går att förändra.


Jag tror på hoppet.


Du ger mig själ,



I mina ögon är du allt jag söker.


Jag tänker försöka.

 

Skiter i alla regler,

 

för sånna som dig hittar jag aldrig

 

jag vill ha dig i mitt liv.

 

Jag tänker inte ge upp.

 


Var så säker på det.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0